byemom

Hej alla läsare, tyvärr har varken jag eller Robbin uppdaterat något.
Från min sida är det för att jag har varit bortrest under lovet (:
Varför Robbin inte har tagit sig tid, det har jag ingen aning om faktiskt!

Annars hoppas jag på att folk får upp ögon och öron för det sociialamydigheterna!
Gör dom rätt eller gör dom fel?
- Kan vi bedömma dom utifrån det?

För att bara uppgradera lite så kan jag berätta att det mesta har löst sig på mitt hvb-hem. Men flyttar hem till Malmö (egen lägenhet) i Dec-månad. Jag längtar bokstavlig talat, även om jag är rädd. Rädd för att stå på egna ben och starta mig ett vuxenliv. Det är faktiskt lite läskigt, speciellt när mamma alltid har varit där för en.
 
Hoppas alla ni som läser komenterar och skriver vad ni tycker. Puss på er.

Hej mitt folk,
som ni läste i mitt förra inlägg berättade jag för er att jag bor i en sk utslusslägenhet.
Jag har skött mig bra fram tills nu. Jag har varit i en grop sedan ca i juli månad, det är fan inte okej!
Det har allt gått upp och ner, fast oftast neråt. Och jag har inte mått så här kasst sedan 2 år tillbaka.

Jag är sol placerad här och kan alltså skriva ut mig när fan jag vill, men jag har haft en förhoppning om att det ska kunna lösa sig här, men nej, det går bara neråt.
Jag klarar inte av en människa som tyvärr jobbar här, ni vet att man inte passar bra tillsammans med alla - här har det fan skärt sig något rejält - att denna personalen går och påstår att jag har kallat henne hora, vilket jag inte har. Och OM jag hade det, varför skulle jag dölja det? Hora är ett vardagsord för många. Även för mig i vissa sammanhang. Men denna gången har jag inte kallat henne det, vilket iaf ledde till att högste chefen ringer mig och jag får mig en utskällning.
En utskällning om något jag inte har sagt eller gjort. Denna personal har en dålig attityd, och jag är inte den enda som tycker så.
Och hon vet om att hade det varit för 2 år sedan hade det smällt rejält, men eftersom man redan har en prick på sig, så får man akta sig.
Chefen försvrar så klart denna personal, eftersom att hon är hans dotter.
Jag anser att man inte ska blanda in familjerelationer i sitt arbete, oavsett vad det är man jobbar med.
Detta kallar jag ett slag under bältet, jag begär inte att någon ska ta ett parti. Det är bryr jag mig inte om, jag bryr mig om rättvisan gente mot folk.
Detta hvb-hemmet var kanon, men det slutade som en katastrof!

Jag hoppas att alla ni som bor eller har bott på hvb-hem eller annat b-hem att ni står upp för det ni tycker, positivt som negativt. För det måste bli ändringar snart!


peace 'n' love
.

Hejsan alla läsare!
Denna bloggen är då till för att kunna uttrycka sig om den socialamyndigheterna.
Som jag och alla ni som läser hoppas jag och även Robbin på att ni ska få upp öronen och ögonen för detta, för det är ett sjukt system dem kör!

Jag är då Emelie Axelsson, jag har kännt Robbin ett bra tag men på senare tid har vi inte haft kontakt fråns nu!
Jag är 18 år, eller fyller det på julafton. Jag pluggar på Eslövsfolkhögskola och där läser jag upp mina ämnen från gymnasiet. Jag har en egen lägenhet genom ett HVB-hem, jag är på "vägen ut" om man kan säga så. Jag har bott här sedan i juli. Men på själva HVB-hemmet i 1,5 år.
Jag har en pojkvän sedan lika lång tid tillbaka, Robin heter han. Jag kom med en åsikt till Robbin om vad jag tyckte och lite från mitt synsett på socialamyndigheterna. Och han erbjöd mig att få skriva i hans blogg om mitt tycke och mina erfarenheter vilket jag tyckte var skit kul!

Låt mig då visa er min förklarning till det hela;

"Olles mamma behöver gå till soc för att han har problem i sitt sociala liv med hans mamma. Olle har då diagnosen DAMP. Mamman berättar om dom sociala problemen Olle har för socialsekreteraren Kerstin.
Kerstin antecknar det hon tycker är viktigt och det hon vill lägga vikten på. Sedan får hon höra Olles syn på det hela och gör samma sak, antecknar det hon tycker är viktigast och det hon vill lägga vikten på. Efter ca 3 möten hos socialsekreteraren Kerstin får dom ett brev hem om att Kerstin nu ska sluta och dom har bokat in ett möte hos Anna, den nya socialsekreteraren. Dom berättar samma sak igen och förklarar sina problem. Anna gör samma sak som Kerstin MEN hon lägger vikten på det HON tycker är viktigast."

Vilket slutar med att det gick fel redan där. Där har Kerstin sin syn på det och Anna sin. Och när chefen Pelle läser detta får han då samma problem med två olika synvinklar på det och gör ett beslut utifrån det. Vilket kan sluta helt jävla fel. Olle kan där få helt fel hjälp vilket leder till att han kommer må sämre och fungera och agera utifrån hans mående. Och sedan får dom gå igenom allt igen. Kanske flera gånger om. Vilket faktiskt har hänt mig.

Jag har haft kontakt med socialen sedan jag var 7 år gammal, och det är snart 11 år sedan. Jag kan säga att det är FÖRST nu jag har börjat må bra. Och det tog mig 11 år. Ska detta behöva hända andra barn eller familjer? Människor över huvudtaget? Tänk på det och se vad du kommer fram till och ge mig en vettig komentar!

Tack för mig, skriver kanske snart igen. Kram!

  Detta är då jag -Emelie.